This morning when I came out to the kitchen there were one dozen red roses in a beautiful wase on my kitchen table. As I bent down and touched one of them with my lips I was giving thanks for Jerry in my life. I have a wonderful husband, a good friend and lots of memories from our very soon 30 years of marriage. I remember when Josephine was born 29 years and 2 days ago and Jerry was so afraid that she would be born on Febr. 14. Luckily she was born on The Presidents Day instead and he seemed happy with that even if she still has not entered the political arena and maybe never will.
The Little One is now 33 weeks in the making, he is kicking around and making Elizabeth all prepared for the rest of her life. To be a mother is such a blessing and to have a good man is a great help. Today I want to give away my roses (symbolically of course, I am after all quite selfish) to all those good men out there that deserves attention, Thankyou for all the babies that you have given us women and especially those that were given under the spell of Cupid. Happy Valentines Day to all and especially to The Little One.
mormor Kamilla
Thursday, February 14, 2008
Friday, January 11, 2008
My old Bradford Pear Tree and I
When I left home this morning to go to work I felt a whiff of something strange as I passed under my Bradford Pear tree. At first I could not quite place what it was and where it came from but then as I looked up I saw them. My tree has already put out its spring buds and they were swelling and that was the whiff that caught my nose as I passed by. Just the thought of my poor tree giving me a lesson in confidence on this Friday morning. Just barely one week ago I was raking up the last leafs that had fallen to the ground. When I think about my trees up in Northern Sweden that must stay bare for 6-9 month until their buds will start to swell I get sad. I was in such a good mood all morning and I found myself humming on an old Swedish song "Nar det varas ibland bergen far jag komma till Dig da och pa nytt fa lasa sagan uti Dina ogon bla.........." You are crazy said my friend Liz. Nobody gets spring fever in the beginning of January wait at least until February when the spring flowers start to sprout. I am sticking with my Bradford Pear Tree. Him and I are celebrating the new beginning. We are looking out towards what is going to happen with great expectations. He will get leaves and I will get to hold my grandson, The Little One. He will feel the wind in his branches and I will feel the love from my daughters in my heart. Together we are celebrating the beginning of spring as it came today.
Friday, December 14, 2007
Santa Lucia, ljusklara hagring
December ar den manad pa aret som ar alldeles for kort for att kunna fa plats med alla activiteter. Advent, med min gamla roda papperstjarna som hangs upp till stollt forevisande och lyser utan avbrott fram till Juldags morgonen, ar det ena. Min advents stake fylld med mossa och sma immitaitoner av flugsvampar och lingonkvistar far hedersplats pa koksbordet med en liten julduk under sig. Jag tander det forsta ljuset och sitter stilla och tanker pa alla de ar som gott. Nasta milstolpe ar den 13 Dec. Lucia dagen, som ocksa ar min 30 ars aniversery av min forlovnings dag, How sweet is my memory of Jerry proposing that night such a long time ago. Ute sa ligger den gra December dagen tyst och stilla. Alla lov har numera fallit av och ligger som en vacker gul.rod matta over de annu grona grasmattorna. Jingelbells och Raindeers paminner oss i varuhusen om att vi borde vara mer generosa och kopa mera grejor till varandra. Jag ser fram emot julen detta ar. Jag kommmer att ha alla mina "fyra" flickor hos mig. Sybil, Elizabeth, Mimi och Josephine. (om an i omgangar) Mimi med familj kommer Juldagen och de andra 3 aker hem annandagjul. I am truly a very blessed person this December in spite of having the flu raving my poor body and making every one of the 62 years hurt.
draft
9:14
draft
9:14
Wednesday, November 7, 2007
Minns i November,,,,,,,,,,,,,,
Loven gulnar pa mitt Bradford paron trad, som aldrig bar frukt. The Little One har nu borjat sparka och anvander insidan av mammans mage som studs matta. Snart sa far vi alla veta vem han/hon ar, men for mig kommer aldrig namnet The Little One att forsvinna. Bosse, min gamla van sedan min Uppsalatid har varit har med Marie i snart 2 veckor. Fan vad det ar kul att sitta och suga pa en liten wiskey pinne med massvis med is i och kanna att tiden bara ar en chimar som far oss "evigt unga" att aldrig gulna och vittra bort.
Josephine och Elizabeth har sina livs kringelikrokar framfor dem och jag har min autoban i nedforsbacke att se fram emot. Vi akte alla pa en lang biltur i New Mexico, Arizona, Nevada och hem igen och foundrades over all den vackra natur som dessa stater bjuder pa. Om an odslig och glest befolkad sa ger den en sann bild av "the promised land" i sa motto att vill man vara jobba som en galning sa visst kan man lyckas. Jag hor nastan hur The Little One skrattar fortjust at min filosofi och tycker att jag ska skriva pa R8 och R8lingens bravader i stallet for att satta mina tankar pa denna lilla blog. Godnatt lilla Nike som ar i Kambodja med sin mamma Jeanie och godnatt lilla Noel som Mimi pysslar med just nu hemma i Sverige. Godnatt Saga som snart ar stor och godnatt alla Er som har forstand att redan ligga i era sangar,
Josephine och Elizabeth har sina livs kringelikrokar framfor dem och jag har min autoban i nedforsbacke att se fram emot. Vi akte alla pa en lang biltur i New Mexico, Arizona, Nevada och hem igen och foundrades over all den vackra natur som dessa stater bjuder pa. Om an odslig och glest befolkad sa ger den en sann bild av "the promised land" i sa motto att vill man vara jobba som en galning sa visst kan man lyckas. Jag hor nastan hur The Little One skrattar fortjust at min filosofi och tycker att jag ska skriva pa R8 och R8lingens bravader i stallet for att satta mina tankar pa denna lilla blog. Godnatt lilla Nike som ar i Kambodja med sin mamma Jeanie och godnatt lilla Noel som Mimi pysslar med just nu hemma i Sverige. Godnatt Saga som snart ar stor och godnatt alla Er som har forstand att redan ligga i era sangar,
Wednesday, October 3, 2007
Romantiska October
Sa blev det till slut October after alla svettiga September dagar kom till anda. Jag fick besok av nagra Visttraskbor. vilken frojd att fa sitta pa min altan och bara prata Svenska, inte "Stockholms dito" utan riktig Norrbottens Svenska. Elaine och Gunnar Marklund kom pa besok och med sig hade dom Hakan och Hedvid Lindstrom. Ett besok till Ft Worth och "the Stockyards" med all gamal genuin Texas kultur prominent uppradad till beskadande, parat med ett 30-tal skinande stora motorcyklar med tillhorande motorcyklister, alla med sina tatueringar och muskulosa kroppar ikladda skinnoch svarta klader, bidrog till nojet. Jag har nu varit anstalld pa min nya Maklarfirma i en manan och jag ar valdigt glad att jag bytte foretag. Min lange efterlangtade Barcelona semester resa fick stryka pa foten eftersom jag inte hade varit anstalld lange nog for en 10 dagars semester. Dar ser man faran av att anstalla f.d. egna foretagare, ingen arbets moral. haha The Little One har nu ernatt storleken av en tennisboll. Enligt mamman sa har hon nu gatt in i "the second trisemester" och har kunnat borja springa igen. Hennes satt att avlasta stressen med att lopa verkar fungera bra och sa haller hon sig i trim vilket ar annu battre.
Saturday, September 15, 2007
Ljuva September
September ar en romantisk manad. Har i NV Texas sa ar nu arets andra "var" pa full gang. Rosorna bar knoppar igen, min persilja som har legat halvdod sedan Maj ar nu i full fart med att bidra till vinterns behov av jarn och vitaminer.
Jag har svalnat sedan min senaste blog. Nu kanner jag mig lugn och ser emot framtiden med intresse. Jag har bytt jobb och det kanns stimulerande. Inte for att mina bolan har forandrats men mitt visitkort set lite mera intressant ut. Nya kvastar sopar bast sager dom, ingte for att jag ar en kvast men sa har nar vi ar emot Halloween sa kommer kvasten nog fram igen. Elaka vanner pastar att jag ingte ens behover en kvast.
Plantbutikierna har enn uppsko pa "mums" i olika hostfarger som kan kopas for en billig penning och planteras for att ge gladje anda fram till Thanksgiving. Gult, rostbrunt, morkrott, Orange det brinner i mina rabatter och paminner mig om vad mitt Gransland uppe i Norrbotten ser ut just nu.
Jag har svalnat sedan min senaste blog. Nu kanner jag mig lugn och ser emot framtiden med intresse. Jag har bytt jobb och det kanns stimulerande. Inte for att mina bolan har forandrats men mitt visitkort set lite mera intressant ut. Nya kvastar sopar bast sager dom, ingte for att jag ar en kvast men sa har nar vi ar emot Halloween sa kommer kvasten nog fram igen. Elaka vanner pastar att jag ingte ens behover en kvast.
Plantbutikierna har enn uppsko pa "mums" i olika hostfarger som kan kopas for en billig penning och planteras for att ge gladje anda fram till Thanksgiving. Gult, rostbrunt, morkrott, Orange det brinner i mina rabatter och paminner mig om vad mitt Gransland uppe i Norrbotten ser ut just nu.
The Little One har tappat sin svans och ar nu 10 cm lang enligt rapporter fran mamman.Pappan ar tillbaka i bilden igen och det kanns skont. Ja ja unga hjartan, om jag anda finge tillbaka all den tid som jag slosade pa fragan om att vara alskad eller ej under mina 40 forsta levnadsar (eliminera de forsta 12 da jag visste battre) jag skulle an vanda all den tiden till att producera sanger till hosten och tanka ut nya danser att hedra den med.
Att ha vanner i olika aldrar ar en annan gladje. Jag fick foljande lilla tankvarda rad fran min yngsta van(31) och han har som Texas fodd upptackt skonheten i de Tennessee'ska bergen;
"Then it is just a battle with time....and the hope that not all of us run at the same speed so that we may catch up from time to time"
Sunday, August 12, 2007
Hot, Hotter, Hottest
Today we got the first day of 100 F. This was a welcoming feeling. August in Texas is supposed to be dry, hot and unbearable. We have had a humid summer so far, like Miami - but no ocean. Days like today I wish I was down at my spot at the Gulf of Mexico. A spot just beneath the old tollbooth and next to the bird paradise, the Inter coastal waterway. However after 25 years of enjoyment of the sandy beach, disturbed only by a few fisherman and their families we discovered last year that the Condominiums are moving in. Yep, time again for a hurricane I would think.
Hotter than Texas today is my temper thinking about the mess my oldest daughter have been put in by her no-good-for-nothing husband. What happened to the old idea that pregnant women were considered off limit? The other one, just returning from a fishing trip into the mountains of New Mexico, seemed to be in a cool and happy mood. They had been fishing for trout and got a few. Their dinner was cooked the old way at their campfire. The black night with the bright stars made their evening remarkably beautiful. Jerry's Ikea garlands of flower and leafs in ungodly colors that was lit up here on my back porch was my only comfort when I enjoyed the dip in the warm spa encompanied by Pierre, Pia and Pelle.
Subscribe to:
Comments (Atom)